Veterinär och vd på Svenska Djurhälsovården nöjd med att förundersökning i grisskandalen läggs ner

Det tycks omöjligt att komma tillrätta med djurplågeri på svenska gårdar. Vilka förfärliga interiörer som än avslöjas försvarar företrädarna för mäktiga intresseorganisationer förhållandena. Standardförsvaret blir alltid: Svenskt djurskydd är ändå bäst i världen och svensk djurskyddslag är ändå världens strängaste.

Precis så resonerar Sten-Olof Dimander, vd för Svenska Djurhälsovården, när han (Brännpunkt 4/12) svarar på min kritik mot hur åklagaren handlagt fallet med vanvården av grisar på Blackstaby Gris.

Dimander är nöjd med åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen och passar på att kräva aktning för Sveriges djuruppfödare: Aktivisternas bilder stämmer inte överens med hur det ser ut på svenska gårdar, Sveriges grisuppfödare ska inte skämmas för sin djurhållning.

Hur Dimander så generellt kan veta hur det ser ut på svenska gårdar är svårbegripligt. Säkert är att LRF, Svenska grisföretagare och polisen granskat Djurrättsalliansens filmer och inte hittat några manipulationer eller vinklade redigeringar av materialet. Men vad åklagaren prövat i Blackstabyärendet är inte hur stallarna verkligen ser/såg ut. Varken åklagaren eller polisen brydde sig om att besöka Blackstaby. Det åklagaren prövade var det man såg i de över två timmar långa filmerna, bilderna av vanskötta grisar och uppsvällda kadaver och djur med bölder och djupa sår – och det lidande dessa bilder visade räckte inte till för att fullfölja förundersökningen. Åklagaren fann inte ens skäl att förhöra ägaren till Blackstaby eller dennes anställda.

För mig är det obegripligt att Dimander, som är veterinär, kan vara nöjd med det beslutet och den synen på djurskydd.

Kanske kommer det sig av att Dimander – vilket han inte säger i sitt inlägg – är chef för ett bolag, Svenska Djurhälsovården, som ägs av Scan, Avelspoolen AB, och KLS Ugglarps (det sistnämnda i sin tur ägt av Danish Crown, en av Danmarks största grisproducenter).

Kanske kommer det sig också av att ägaren till Blackstaby – då filmerna visades och anmälan gjordes – var styrelseledamot av både Scan och Svenska Djurhälsovården.

Dimander avslutar sitt inlägg med en fråga: Jag frågar mig om svenska grisgårdar lägger ner verksamheten och Sveriges konsumenter endast kan välja importerat kött från länder med sämre djurskydd – har vi då gjort livet bättre för grisen?

Ett nej till det lidande djur utsattes för i Blackstaby likställs alltså med nedläggning av svenska grisgårdar. Så villigt låter sig veterinären Dimander förvandlas till marknadsförare för svensk grisindustri, också med denna industris avarter. Det är beklämmande.

JESÚS ALCALÁ

jurist och författare

Publicerad i SvD.se den 7 december 2010