Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer har omhändertagit ett 60-tal djur på en gård i norra Stockholms län. Djurägaren är nu polisanmäld.
Ingripandet gjordes i tisdags efter misstankar om vanvård och djurplågeri. Många av djuren var magra och saknade mat och vatten och i en hage hittades flera kadaver.
Bland de omhändertagna djuren fanns ett 30-tal får, 13 grisar, 19 hundar, två ankor och en katt.
Källa: svt.se
En man i Upplands län har dömts till dagsböter för djurplågeri. En av hans två kor hade klövar som var 30 centimeter långa, uppger SR Uppland.
Djurplågeriet upptäcktes vid en inspektion. De långa klövarna hade lett till att kons benaxlar vridits felaktigt vilket enligt veterinären på plats orsakat henne stor smärta. Hennes problem blev inte bättre av att hon och den andra kon stått uppstallade på cementgolv hela vintern.
Den andra kon var även hon i dåligt skick. Hon led av undernäring och vägde cirka 150 kilo mindre än hon borde.
Kornas ägare dömdes till djurplågeri mot sitt nekande.
Källa: atl.nu
Det var efter en anmälan från en privatperson som lässtyrelsens djurskyddsinspektörer i mitten av oktober gjorde ett oanmält besök hos familjen. Inne i gårdens boningshus hittades 50-talet katter, många med kletig avföring på svans och bakben.
Enligt den rapport som inspektörerna lämnat fanns det i huset bara två kattsandlådor. Katternas avföring låg i stället så gott som överallt i huset. Från vissa katter droppade avföring och lukten av ammoniak var stark.
Djurägarna visste varken hur många katter som fanns i huset, hur många kullar det rörde sig om eller vem som kunde var mor eller far till vem.
51 katter och en kanin omhändertogs omedelbart, dagen efter omhändertogs ytterligare tre katter. Därefter har polisen satt ut fällor eftersom man räknar med att det ska finnas ytterligare katter kring huset.
En kattunge avlivades i samband med veterinärundersökningen vid omhändertagandet. Övriga är tills vidare placerade på katthem. På gården fanns även ett 60-tal får och ett antal nötkreatur. När det gällde nötkreaturen hade djurskyddsinspektörerna inga anmärkningar annat än att de saknade EU-märkning.
Fåren bedömdes däremot vara i dåligt skick. Ett stort antal var oklippta, många saknade, precis som nötdjuren, märkning och flera hade avföring i pälsen.
Inspektörerna hade även anmärkningar på hagen som fåren vistades i.
Där fanns en sågklinga och flera andra föremål som fåren skulle kunna skada sig på. På gödselstacken hittades rester efter döda får och nötkreatur.
Djurägaren har att vänta ett föreläggande gällande fårens skötsel. De ska bland annat klippas, rengöras, undersökas av veterinär och märkas. Även hagen ska rensas från föremål som kan skada djuren.
Källa: www.norrteljetidning.se
Fallet med de döda hästarna har upprört många.
I strafföreläggandet som åklagaren utfärdade står ordagrant att "Du har uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gett djuren tillräckligt med foder eller foder av god kvalitet, vilket medfört att djuren avlidit".
Ändå säger åklagaren när Norra Skåne ringer:
– Var står det att de svalt ihjäl?
– Det ena djuret var vid gott hull och hästarna var över 20 år gamla. Inget tyder på att de fick för dåligt med mat, säger Andersson som dock medger att den ena hästen, enligt obduktionsrapporten, hade för dålig fetthalt.
Men bedömningen är inte lätt att göra.
– Det var två förruttnade kroppar som låg i stallet.
I rapporten står bland annat att om fetthalten hos en häst är mellan 5 och 30 procent så bedöms näringsläget som dåligt.
Den ena av de två döda hästarna hade 19 procent, den andra 76. Laboratorieveterinären skriver dock att hästen som inte var utmärglad hade en kraftig leverförfettning, vilket kan vara ett tecken på svält eller på att djuret plötsligt ökat sitt födointag.
Åklagaren menar att det inte finns fog för ett åtal om djurplågeri. Enligt lagtexten blir det fråga om djurplågeri först när någon "uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom misshandel, överansträngning, vanvård eller på annat sätt utsätter djur för lidande". Straffet kan då bli böter eller fängelse upp till två år.
Sådana omständigheter fanns inte det här fallet, menar Andersson.
– Hästarna hade mat och vatten när inspektionen gjordes.
Djurskyddsinspektören, som var på plats på gården, säger dock i förhör med polisen att fodret som hästägaren visade upp vid inspektionen var helt otjänligt som hästfoder.
I polisutredningen står också att hästägaren fann hästarna döda i stallet i mitten av februari, de dog dagarna efter varandra, och att de fick ligga kvar där eftersom man inte visste vad man skulle göra med kropparna.
De hittades i början av maj vid länsstyrelsens besök.
Djurskyddsinspektör Peter Stenberg ställde sig frågande till varför han inte hördes av åklagaren under utredningen, men Pär Andersson menar att de synpunkterna framkom i handlingarna som han grundade sitt beslut på.
Och Andersson undrar i sin tur varför inte djurskyddsinspektörerna agerade.
– Man konstaterar att oj, nu dog djuren. Men om de nu sköttes så dåligt, varför fick inte ägarna djurförbud?
Jakten slutade mycket olyckligt för en grupp jägare på torsdagen. En hund jagade ut ett råddjur på isen och ut i öppet vatten i Växsjön, precis norr Dönje kraftverk.
När räddningstjänsten anlände hade båda djuren redan drunknat. Räddningstjänsten försökte ta upp båda kropparna ur vattnet, men lyckades enbart med rådjuret.
Källa: helahalsingland.se
Det anser Gotlands tingsrätt som i går beslutade att ogilla åtalet mot den 23-årige gotlänning som bet huvudet av en levande mus.
- Tingsrättens dom förvånar mig. Jag kommer att överklaga, säger åklagaren i målet, Anna Backman.
Den 23-årige mannen var åtalad för djurplågeri sedan han i januari i år bitit huvudet av en tam, vit och levande mus. Han gjorde det inför kameran och påhejande kompisar.
Filmen upptäcktes i en mobiltelefon som polisen hade beslagtagit i ett annat ärende.
Vid tingsrättsförhandlingen för en vecka sedan erkände mannen att han gjort det han åtalats för, men han förnekade att det skulle vara ett brott.
Han kunde inte förklara varför han gjort det, bara att det var en dum grej på fyllan.
Åklagarens vittne, länsveterinär Torsten Jacobsson, framhöll att det sätt på vilket musen avlivades inte är godkänt och att han var övertygad om att musen haft en skräckfylld resa med mycket ångest, stress, rädsla och fysisk smärta innan den dog. Inte minst därför att huvudet inte skildes från kroppen genom ett hastigt bett, utan att 23-åringen fick slita och dra i musen för att få av huvudet.
Åklagaren framhöll i sin slutplädering att hon ansåg att 23-åringen gjort sig skyldig till ett allvarligt brott och yrkade på fängelse i åtminstone 14 dagar.
Tingsrätten skriver i sin dom att 23-åringen visserligen medvetet tänkte bita av musens huvud, men inte bör anses ha haft något uppsåt att orsaka musen något lidande. Rätten anser också att det inte heller kan styrkas att musen orsakats ett sådant lidande som föranleder ansvar för djurplågeri, och att åtalet därför ska ogillas.
- Det är självklart att musen har orsakats ett lidande och att det handlar om djurplågeri. Det framgick med all tydlig önskvärdhet av Torsten Jacobssons vittnesmål, säger Anna Backman.
Hon kommer att överklaga tingsrättens dom till Svea hovrätt, eftersom hon anser att 23-åringen har begått ett brott och gjort sig skyldig till djurplågeri.
- Jag undrar om tingsrätten hade fattat samma beslut om det handlat om ett större djur. Att det "bara" var en liten mus gör inte brottet mindre allvarligt eller lidandet mindre, säger hon.
Lotta Gräsman, kontaktperson för Djurens rätt på Gotland, säger att domen var väntad.
- Rättsväsendet fungerar godtyckligt. Han frias trots att veterinär uttalat sig om att musen utsattes för lidande. Varför finns det inte större empati för det som lever, frågar hon sig.
Källa: helagotland.se
Bild: Länsstyrelse HallandUnder hösten har länets djurskyddsinspektörer besökt nästan samtliga med djurförbud i Halland för att kontrollerna om bestämmelserna efterlevs.
– Vi fick in en del anmälningar om personer som har djurförbud. Samtidigt ansåg vi att det fanns ett behov av att ta ett helhetsgrepp kring detta, säger Emma Kjellerup, djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Halland.
När projektet påbörjades tidigare i höst var det 79 personer i länet som var förbjudna att ha djur. Av resursskäl är det tio som ännu inte hunnits med, men som inspektörerna räknar med att besöka inom kort. Av de 69 som fått besök hittills hade 14 djur.
– Det har varit hundar, katter och hönor. Framför allt sällskapsdjur och i de flesta fallen är det katter, ofta mer eller mindre förvildade.
I de fall personerna trotsat djurförbudet har inspektörerna skrivit ett beslut om omhändertagande. Ett sådant beslut verkställs av polisen. När en veterinär har undersökt djuren gör länsstyrelsen en bedömning om de ska avlivas eller omplaceras.
Det är ännu oklart vad som kommer att ske i nästa steg med de personer som har trotsat förbudet.
– Vi håller just nu på och sammanfattar rapporten och diskuterar om vi ska åtalsanmäla eller inte. I slutändan blir det djurägaren som får står för omkostnader vad gäller veterinärundersökning eller om djuret har hållits på pensionat, säger Emma Kjellerup.
Källa: gp.se
Kommentar från DjurArken:
Länsstyrelsen har enligt djurskyddslagen inte en möjlighet utan en skyldighet "att verka för att överträdelser av lagen, av de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen eller av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, beivras". Dessutom så är just brott mot § 29 (djurförbud) särskilt reglerat i djurskyddslagens paragraf om straffbestämmelser.
Det betyder alltså att länsstyrelsen måste polisanmäla de personer som har trotsat djurförbudet. Det är upp till åklagaren, och inte upp till länsstyrelsen, att bedöma om det kan väckas åtal eller inte.
Kontrollen omfattade nötdjur, hästar, får, getter och höns. Stora brister uppdagades i hanteringen. Det fanns varken foder eller vatten till fåren, som varken fått ullen eller klövarna klippta på länge. Deras ströbädd hade inte rengjorts sedan förra vintern.
Flera nötdjur visade symptom på sjukdom, de som gjorde inspektionen misstänkte lungmask. Tjurar gick tillsammans med kvigor under 13 månader, vilka därmed riskerade att bli betäckta. Nötdjurens klövar var också i behov av vård. Djuren saknade dessutom en ligghall som skyddar dem från väder och vind.
"De noterade bristerna i djurhållningen, visar på stora brister i kunskap hos er", skriver Länsstyrelsens handläggare i sitt beslut. Om beslutet inte följs kan Länsstyrelsen omhänderta djuren och utfärda ett nytt djurförbud.
En av de tre djurägarna på gården har tidigare dömts för djurplågeri.
Källa: dt.seSvenska Jägareförbundet som står bakom jakttidningen Svensk Jakt och som går ut till hundratusentals jägare i landet går i en artikel ut med rent felaktig information om hur avlivningen av skadat vilt ska gå till.
Enligt Jordbruksverket är det mycket allvarligt när en så stor tidning går ut med oriktiga uppgifter som innebär mer lidande för djuren.
Det är i oktobernumret av Svensk Jakt som tidningen har ett långt reportage om avfångning, d v s avlivning av vilt som antingen fångats i en fälla eller blivit skadeskjutet. Enligt tidningen är avfångning någonting som väldigt sällan diskuteras trots att det är en stor del av jakten. Ofta finns det också olika åsikter om vad som är rätt eller fel. Men i grunden finns det lagtexter som anger ramarna för avfångning i samband med jakt.
Det som fått Jordbruksverket att reagera är att man i tidningen visar hur man kan avliva ett skadat vilt med nackstick med en kniv, en metod som Jordbruksverket anser vara högst olämplig.
– Djur paralyseras, det ser dött ut men är vid medvetande, säger David Slottner.
Thorsten Mörner är förbundsordförande i Svenska Jägareförbundet som står bakom tidningen Svensk Jakt.
– Vi ska föra diskussionen internt i förbundet nu om det här inte är lämpligt, säger han.
Jordbruksverket vänder sig även mot att man i tidningen rekommenderar ett kulvapen klass fyra för att avliva vildsvin som fångats i fällor. Det som man dock glömt att nämna i artikeln är att den typen av jakt där djur fångas omfattas av djurskyddsbestämmelserna och då ska det vara en grövre kaliber menar David Slottner på Jordbruksverket.
– Man rekommenderar en kaliber som inte är tillåten på gris och det ökar risken för att det blir skadat och inte bedövat, säger han.
Källa: sverigesradio.se
– Jag har varit ute på plats och försökt göra klart det här. Det var fem stycken skallar av nötkreatur, som tycks ha dumpats för ungefär två veckor sedan. De låg lite huller och buller i ett skogsskifte så skallarna verkar ha dragits runt av vilt, säger han.
Enligt markägaren gör spår i marken gällande att resterna körts dit med släpvagn.
Källa: helahalsingland.se
I oktober fick Länsstyrelsens djurskyddsenhet och polis omhänderta katter och fåglar hos mannen, som bor i en mindre ort i Herrljunga.
Redan 2004 beslutades att han inte fick äga eller ta hand om djur eftersom han misskött dem. Men gång på gång har mannen trotsat myndigheternas beslut och skaffat djur som farit illa.
Den här gången omhändertog Länsstyrelsen, som fick handräckning av polis, katter och fåglar. I mannens bostad hittades två döda kanariefåglar och en var så illa däran att den avlivades på plats.
Ytterligare tre fåglar avlivades hos veterinären, dit djuren fördes. Två av mannens katter rymde och är fortfarande på fri tass. De övriga djurens öde ska Länsstyrelsen besluta om.
Källa: bt.se
Nomi, som är en tvåårig blandras, togs nyligen tagits om hand av polisen i Örnsköldsvik. Det skedde mot ägarens vilja, men om det inte skett hade det kunnat gå för Nomi som det gick för den andra hunden på samma adress.
– Den avlivades, förklarar Kjerstin Svedberg.
För två år sedan blev personen av med ett antal hundar, och nu har det alltså hänt igen att ett djur avlivats – och det andra har tvångsomhändertagits och placerats på ett hundpensionat. Ägaren har dessutom dragit på sig djurförbud i Västerbotten, men struntat att följa det.
Enligt föreståndaren på hundpensionatet där Nomi numera bor där, är hunden pigg, social och att hon inte har några problem att umgås med andra hundar.
Däremot finns ingen stamtavla.
– Men hon är veterinärbesiktad och hon kommer att vaccineras, säger Kjerstin Svedberg, som hoppas att någon snart anmäler intresse av att köpa Nomi.
Källa: Allehanda.se
Det hela uppdagades genom att länsstyrelsen fick tips om att kvinnan hade sällskapsdjur som inte hade det bra.
– När vi kollade upp detta visade det sig att hon också hade ett djurförbud sedan tidigare, utfärdat av en annan länsstyrelse, säger sektionschef Peter Ekström på länsstyrelsen.
Djurförbud kan man få av olika skäl, till exempel djurplågeri och andra brott mot djurskyddslagen.
Kvinnan själv hävdade att djuren inte var hennes utan ägdes av en annan kvinna, men enligt Peter Ekström har det ingen betydelse i det akuta läget av omhändertagande.
För närvande sitter hundarna och katterna därför omhändertagna av polisen.
– Om den påstådda ägaren kan styrka att djuren är hennes, och vi anser personen vara lämplig att ta hand om dem, kan hon få tillbaka djuren.
Ett annat alternativ är att de säljs eller avlivas.
Källa: allehanda.se
Länsstyrelserna i bland annat Västra Götaland och Halland har under sommaren kontrollerat om korna får komma ut. I Halland stod djuren inne på sju av tio besökta gårdar, varav två får böter om djuren inte kommer ut nästa säsong. I Västra Götaland var djuren inne på 15 av 140 gårdar. Sex av dessa riskerar böter nästa år.
– Man tycker att det är enklare att ha dem inne, säger Madeleine Beckman, biträdande länsveterinär i Halland om de bönder som regelmässigt bryter mot beteskravet.
Resultatet från Västra Götaland och Halland stöds av en undersökning som Jordbruksverket gjorde hos kommunerna år 2008. Den visade att det fanns brister i betet hos 470 mjölkgårdar, det vill säga 6,6 procent.
En som länge stridit för att få behålla korna inne är Per Andersson på gården Äspetorp utanför Stjärnhov. I år har han drivit sin ansökan om dispens från beteskravet ända upp regeringsrätten, dock utan resultat.
Per Andersson menar att tillgången till bete inte får bli en begränsande faktor för den som vill bygga ut i en tid när mjölkinvägningen sjunker.
– Alla som vill bygga måste få det. Vi har inte råd att diskvalificera en enda.
Dessutom anser han att djuren - förutsatt att de går i en lösdriftsladugård med stort fokus på kokomfort - mår bättre av att slippa drivas in och ut från betet. I alla fall när det rör sig om högproducerande djur som mjölkas flera gånger om dagen.
– Att släppa ut högprodcuerande djur på bete när solen skiner och det blåser är fruktansvärt stressande för korna, säger Per Andersson.
På Jordbruksverket har man märkt att ansökningarna om dispens från beteskravet har ökat under de senaste åren. Ökningen kopplas ihop med att mejerierna har blivit hårdare med att själva kontrollera betesgången.
– Ganska ofta upplever vi att det är nybyggnationer som inte blivit klara som planerat. Eller kanske till och med dåligt planerade byggnationer, säger Lotta Nordensten på Jordbruksverkets enhet för djurskydd och hälsa.
Därför planerar myndigheten nu att införa betesgången som en del i förprövningen av nya djurstallar.
Tillsammans med intresseorganisationen Svensk Mjölk undersöker man också möjligheten att göra betessäsongen längre och mer flexibel så att djuren skulle kunna släppas ut i omgångar men inte förlora i antal dagar på bete.
– Alla besättningar som är intresserade av de här förändringarna ska kunna delta och deras kor gå med som försöksdjur, säger Lotta Nordensten.
Källa: lantbruk.com
