Chefsåklagare anser inte att svälta ihjäl hästar utgör djurplågeri

Chefsåklagare Pär Andersson anser inte att det fanns fog för att åtala hästägaren i Hässleholm för djurplågeri. Och han ställer sig frågande till kritiken från djurskyddsinspektören.
– Om nu hästarna sköttes så dåligt, varför utfärdades inte ett djurförbud?

Fallet med de döda hästarna har upprört många.
I strafföreläggandet som åklagaren utfärdade står ordagrant att "Du har uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gett djuren tillräckligt med foder eller foder av god kvalitet, vilket medfört att djuren avlidit".

Ändå säger åklagaren när Norra Skåne ringer:
– Var står det att de svalt ihjäl?
– Det ena djuret var vid gott hull och hästarna var över 20 år gamla. Inget tyder på att de fick för dåligt med mat, säger Andersson som dock medger att den ena hästen, enligt obduktionsrapporten, hade för dålig fetthalt.
Men bedömningen är inte lätt att göra.
– Det var två förruttnade kroppar som låg i stallet.

I rapporten står bland annat att om fetthalten hos en häst är mellan 5 och 30 procent så bedöms näringsläget som dåligt.
Den ena av de två döda hästarna hade 19 procent, den andra 76. Laboratorieveterinären skriver dock att hästen som inte var utmärglad hade en kraftig leverförfettning, vilket kan vara ett tecken på svält eller på att djuret plötsligt ökat sitt födointag.

Åklagaren menar att det inte finns fog för ett åtal om djurplågeri. Enligt lagtexten blir det fråga om djurplågeri först när någon "uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom misshandel, överansträngning, vanvård eller på annat sätt utsätter djur för lidande". Straffet kan då bli böter eller fängelse upp till två år.
Sådana omständigheter fanns inte det här fallet, menar Andersson.
– Hästarna hade mat och vatten när inspektionen gjordes.

Djurskyddsinspektören, som var på plats på gården, säger dock i förhör med polisen att fodret som hästägaren visade upp vid inspektionen var helt otjänligt som hästfoder.
I polisutredningen står också att hästägaren fann hästarna döda i stallet i mitten av februari, de dog dagarna efter varandra, och att de fick ligga kvar där eftersom man inte visste vad man skulle göra med kropparna.
De hittades i början av maj vid länsstyrelsens besök.

Djurskyddsinspektör Peter Stenberg ställde sig frågande till varför han inte hördes av åklagaren under utredningen, men Pär Andersson menar att de synpunkterna framkom i handlingarna som han grundade sitt beslut på.
Och Andersson undrar i sin tur varför inte djurskyddsinspektörerna agerade.
– Man konstaterar att oj, nu dog djuren. Men om de nu sköttes så dåligt, varför fick inte ägarna djurförbud?

Källa: www.nsk.se